måndag 11 januari 2010

Några år, en vecka....

Någon har tagit en bit av hennes hjärta,
en bit hon så väl behövde.

Några år, en vecka,
lycka är kortvarigt.
Ilska, orkeslöshet, chock.
Tårar som väller över.
Att hon inte såg det,
att hon inte förstod.

Chansningen gick i krasch,
tålamodet och kämpaglöden försvann.
Det blev tomt.

Den dag hon inte längre behöver kämpa,
den dag tålamodet ger utdelning,
den dag chansningen är värd besväret,
den dagen är biten på plats i hennes hjärta igen.


kram Emma

3 kommentarer:

j sa...

..kram.

E-L sa...

lilla gumman....

kram

anso sa...

Det kommer att hända, var inte orolig vännen... kram!