måndag 3 december 2012

Grammatiska problem


Det är inte lätt det här med grammatik. Ord hit och ord dit. Nedrans bokstäver som lever sitt eget liv och busar till det i vardagen. 

Lilla T kämpar på. Ibland blir det rätt ibland blir det så fel, men så underbart fint ändå. Det går inte att annat än älska hennes sätt att formulera orden för att få till och härma oss vuxna. Ett bedjande ögonkast och sedan fnisset när hon själv inser att det blev fel. Hon vill så gärna och hon vet precis hur det ska vara, men vägen dit är full av trial and error.

Här om dagen lekte vi, moster och lilla T. Det lagades mat och bakades kakor på löpande band. Tårta, bullar, stekta ägg, kokta ägg. Sedan skulle det så klart "dikskas". Hennes förtvivlan i att inte kunna. "Diks... dikska.. diksa..." En rynkad näsa och en önskan om hjälp. Jag började... "dis..." Lilla T fyllde i... "..ka". Lycka, total lycka!

Det är inte bara uttalet av bokstäver som ställer till det, att böja ord kan vara ett riktigt elände. Det vet lilla T, för när mini M skulle döpas i helgen blev det ytterst förvirrat. Att två små prickar kan göra så mycket? Ett o blev ett ö som blev ett o. Allt slutade med att mini M skulle dopas på döpet... Lite gulligt och om jag får vara med och tycka så är det ett uttryck lilla T kommer få leva med, åtminstone tills hon tar studenten.

kram Em. 


måndag 22 oktober 2012

Jag vill sätta jaget på kartan



"Ni vet det där ordet som inte tar ansvar. Ett ord som inte finns. Ett ord som bara är, mitt upp i ingenting. Så länge jag kan minnas har jag ogillat ordet man och nu tror jag att jag vet varför... "

Läs mer: msomiem.blogspot.com

kram Em. 


söndag 29 juli 2012

Still looking



Du frågade om jag träffar någon. Visste att det skulle komma... "Still looking" svarade jag och kände dolken vridas runt i magen. Det är fyra år och 10 dagar sedan det var vi, du och jag mot världen. Det var på riktigt. Du var och är på riktigt. Tänk om... Tänk om inte... Hur hade livet med dig blivit?

Dina ögon och ditt skratt som genuint omfamnade mig, gav mig en liten uns av känslan som fanns då. Jag är glad att vi träffades och jag vet att du alltid kommer ha en plats hos mig, men kanske är det dags att du lämnar rum för någon annan?

kram Em. 



tisdag 17 juli 2012

Jakten på någon



Jag letar efter någon. Jag vet inte vem och jag vet inte var. Det ger mig inte de bästa av förutsättningar. Snarare tvärt om. Ibland undrar jag om jag någonsin kommer hitta någon.

När jag var liten hade jag en favoritsaga. Den hette ”Jakten på någon”. På framsidan till boken finns ett nyckelhål och ena änden på ett upprullat rött trådnystan. I boken får läsaren följa tråden i jakten på någon. Genom köket, upp för trappan, in i badrummet, in i vardagsrummet. På varje uppslag råder kaos. Någon har vält ut mjölken i köket, trampat på tandkrämstuben. Det finns blöta spår i hallen. Guldfisken ligger utanför akvarieskålen.

Någon visar sig vara en katt. Min någon är inte pälsbeklädd och går på fyra ben. Min någon är snäll, ödmjuk och älskar mig. Gång på gång har jag fått tag i trådänden. Gång på gång har den gått av innan jag hunnit till målet. Jag har analyserat, vänt och vridit på varför tråden gått av. Har jag slitit för hårt? Velat hitta någon allt för snabbt? Har jag i ren fumlighet inte sett mig för när jag gått upp för trappan och snubblat och tappat tråden? Har jag redan haft händerna fulla av trassliga trådar i andra färger?

Att släppa in någon kan vara läskigt. Att gå fram till guldfiskskålen och inse att fisken ligger utanför och kippar efter andan. Kanske desperat drar sitt sista andetag. Paniken i att inte kunna rädda.

Mjölken går att svabba upp. Tandkrämstuben är det bara att slänga, men fisken. Fisken sluter sina gälar och slappnar av. Sjunker ihop. Det är då det är dags att säga farväl. Torka tårarna och leta på en ny trådände som leder till någon. Kanske be en stilla bön för att den nya någon inte välter farmors antika finvas i vardagsrummet. Att det är mjölk och inte rödvin som spills på köksgolvet och rinner ner i de ljusa klinkersfogarna... 

kram Em.

söndag 20 maj 2012

Lösnummer 4:12

Kommer ni ihåg när jag tackade för min tid på Lösnummer för nästan ett år sedan? Det har inte riktigt blivit så. Jag har haft förmånen att få vara med lite på en kant trots att jag inte längre är student. Vilken förmån! Till det senaste numret fick jag till och med äran att ha min bild på förstasidan... Inte illa för en veteran! ;)

Ni kan läsa det senaste numret på Lösnummers hemsida!


kram Em. 

söndag 13 maj 2012

Cirkusskoj


Kommer ni ihåg när jag skrev om en bild som skulle vara med i en annons för Friskis & Svettis? Här om dagen fick jag den färdiga annonsen i min hand! Snyggt va?! :)

kram Em. 


onsdag 9 maj 2012

Square #74


kram Em. 

tisdag 8 maj 2012

Square #73


kram Em. 

måndag 7 maj 2012

Square #72


kram Em. 

söndag 6 maj 2012

Square #71


kram Em. 

lördag 5 maj 2012

Square #70


kram Em. 

fredag 4 maj 2012

Square #69


kram Em. 

torsdag 3 maj 2012

Square #68


Vissa dagar känner jag mig oskarp... Som att någon lagt på ett filter för att jag inte ska synas. Konturer som suddas ut och leenden som blir till oskarpa rörelser.

Vissa dagar känner jag mig skärpt. Fokus är på mig och jag trivs med det. Inte minsta lilla sudd går att se så långt ögat når. Leenden med vita tänder som bottnar ur en rak rygg och en stolt hållning.

Jag gillar att vara skarp, så ge mig mer av den varan!

kram Em. 

onsdag 2 maj 2012

Square #67


kram Em. 

tisdag 1 maj 2012

Square #66


Kamouflage... 

kram Em. 

måndag 30 april 2012

Square #65


kram Em. 

Anti-lila



"Moster, vet du?! Jag har slutat med napp!"
"Jaha, så du är stor tjej nu?"
"Ja, T, tor tjej!"

Att det bara var de lila napparna som hon hade slutat med förtäljer icke den historien, men jag kan intyga om att så är fallet. Tänk att sluta med något och ändå få fortsätta. Jag tycker lilla T har ett underbart sätt att hanter den bistra verkligheten. Att sluta, men ändå inte... Visst, hon lurar sig själv, men hon är ändå på något sätt helt på det klara med vad hon vill. Hon har en vision, men tolkningen på problemet är tydligen fri...

kram Em. 

söndag 29 april 2012

Budord by lilla tanten


Ibland pratar den lilla tanten och jag om allvarliga saker. Ni vet krig, översvämningar, galningar, småbarnsdöd och så religion. Hon har ett ganska speciellt förhållningssätt till det här med religion, minst sagt. Tanten har hört att för att religion ska vara på riktigt så behövs regler, eller "budisar" som hon själv säger.

Igår väckte den lilla tanten mig lite tidigare än nödvändigt. Det tog ett tag innan jag förstod vad hon ville och vad hon yrade om. Lördagmorgon kräver sömn och snurrig i hatten som jag var fick jag panikkänslor över att jag försovit mig. Efter att pulsen lugnat ner sig något kunde jag vända mig om och borra ner huvudet i kudden igen, dock med den lilla tantens ord i mina öron. Inte ens en fluffig dunkudde verkade hjälpa som ljuddämpare. Hon är aningens intensiv den där människan. Summa summarum så var det i alla fall så att hon hade rett ut det här med "budisarna". Fem stycken skulle de vara och jag tror att de lät ungefär som följer...

Du skall icke bortse från dina grannars välmående.
Du skall icke bära hand mot dina grannar, speciellt inte de som är snygga.
Du skall icke missunna dina grannar lite tatuerad hud.
Du skall icke vinkla persiennerna om du icke ämnar sända ett meddelande.
Du skall se dina grannar som en hyresförmån.

Ja, det var nog det hela, men hon hade visst lite svårt att rangordna punkterna. Hon var även inne lite på att lägga till en sjätte "budis" i stil med "Du skall icke dricka vin med små brunetter" men där kände jag att jag fick sätta ner foten. Snudd på personangrepp kan jag tänka... Den lilla brunetten kan ju inte hjälpa att hon är brunett!

Hmm... Vad tror ni, kan tantens religion gå hem? Jag är lite tveksam. Rätt stora krav hon har, inte sant?  Jag tror helt enkelt att vi får jobba lite på saken, hon och jag. Kanske under kommande köksbordsessioner? Ja, för inte en chans att jag tar med henne ut på balkongen nu i vår, hur mycket hon än tjatar...

kram Em. & tanten 

Square #64


Du tappade huvudet, 
din kropp gick i tu, 
stackars lilla du. 

kram Em. 

lördag 28 april 2012

Square #63



Jag känner en duva som bor på en liten fransk balkong. Hon heter Solveig. Namnet har hon fått för att hon solar hela dagarna. På pinnar och dun ligger hon och ruvar. Det ska bli ungar. Två stycken ska kläckas ur ägg små som hemmagjorda chokladbollar.

Solveig är sambo. Hennes hyresvärd är duvbo. Det är ingen lyckad kombination, men hur vräker man någon som har små på väg? Kan någon förklara för Solveig att hon måste ta sitt pick och pack och flytta? Berätta att den lilla franska balkongen inte är till för henne? Kan duvbon ringa flyttfåglarna och fråga om de kan bistå vid flytten? Någon som vet?

kram Em. 

fredag 27 april 2012

Square #62


kram Em. 

torsdag 26 april 2012

Square #61


kram Em. 

onsdag 25 april 2012

Square #60


kram Em. 

tisdag 24 april 2012

Square #59


Fortsätter på träd-temat. Gillar formerna och kontrasten mellan det hårda materialet och de slingrande grenarna. Gillar texturen som är grov men ändå späd och vacker.

kram Em. 

måndag 23 april 2012

Square #58


kram Em. 

söndag 22 april 2012

Square #57


Kram Em. 

lördag 21 april 2012

Square #56


kram Em. 

fredag 20 april 2012

Square #55


kram Em.

torsdag 19 april 2012

Square #54


kram Em. 

onsdag 18 april 2012

Square #53


kram Em. 

tisdag 17 april 2012

Square #52


Jag saknar havet... 

kram Em. 

måndag 16 april 2012

Square #51


kram Em. 

söndag 15 april 2012

Square #50


Jaha, då är vi halvvägs då. :) Vilken grej! Hur firar vi det? Funkar kavaj och slips? Bubbeldricka? Päron på liten hård brödbit? Ballonger? Hmm...

Hitentills har den här utmaningen varit ganska tuff mot mig. Att varje dag sätta huvudet på skaft och tillverka något, vara kreativ, det är utmanande. Men nyttigt! Det känns som att jag har utvecklats, men jag är inte riktigt säker... Jag tror att vi har ett svar om 50 dagar. Hoppas ni vill hänga med mig ändå in i mål!

kram Em. 

Lilla tanten, grannen och Brad Pitt


Jag har varit sjuk den senaste veckan. Riktigt illa med feber och attacknysningar. Det är ganska ensamt att vara sjuk. Ni vet, långa dagar i soffan med endast sina egna andetag som sällskap. Fast jag är lyckligt lottad, trots allt vill jag påstå. Jag har ju den lilla tanten...

Vi har hängt ganska mycket, den lilla tanten och jag eftersom jag inte haft så mycket ork över till annat. Om jag ska vara ärlig så har hon varit lite efterhängsen, som ett plåster med allt för stark häftförmåga. När hon babblade på som värst här i veckan var jag nära att säga upp bekantskapen, men jag bet mig ganska snabbt i tungan eftersom hon ändå är lite underhållande till och från. Jag menar, låt henne hållas så länge hon inte gör någon skada. Och hon vill mig ju bara väl trots allt, lilla tanten.

På det stora hela tycker jag ändå att hon har tagit hand om mig ganska bra den här veckan. I tisdags föreslog hon att vi skulle titta på film. Jag var först lite tveksam. Hur skulle jag orka titta på film? Jag menar jag som bara hade varit vaken i sammanhängande 10 minuter i stöten de senaste dygnen? Hmm... Men hon var envis så sagt och gjort så letade vi fram en film på boxen.

Jag kan säga att filmen i sig var värd några timmar utan sömn, men lilla tantens kommentarer gjorde resan värd målet. Hon fick mig både att rodna och ta till skämskudden i omgångar under de 133 minuter vi umgicks. Det pratades om bara överkroppar, svettiga torsos, spelande muskler i motljus och heta kyssar. Det kändes lite som att vara mitt uppe i en Harlequin-novell när hon drog igång. Vi skrattade en hel del också måste jag tillstå, för inte ser han ut som en valross han den där Brad Pitt? Vad än lilla tanten påstår?

När filmen var slut somnade jag, som sig bör när graderna stiger upp mot kokpunkt. En slumrande evighet senare vaknade jag av att tanten envist ryckte mig i armen. Jag blinkade frenetiskt och till slut vann jag kampen mot herr Blund och gned grusen ur ögonen. Vad var det som var så viktigt att det krävde min uppmärksamhet mitt uppe i så viktiga bestyr som sovning? Jo, tanten hade under mitt äventyr i drömmarnas land stått tryckt bakom gardinen i fönstret. Självklart hade hon siktet inställt på grannen. Ni vet han som verkar så trevlig? Som är rakad, har välsittande muskler, är tatuerad och lagar mat i bar överkropp?

Jag vet att den lilla tanten bara vill mig väl, men ibland drar nog fantasin hennes lite för snabba slutsatser. Den här eftermiddagen hävdade hon, ganska barskt, att grannen stått i fönstret, så klart med alla sina tatueringar spelande på muskler av rätt form och storlek, och rätt vad det var bara helt sonika dragit ner persiennen. Vem gör så? Varför? Att tanten var förnärmad är en underdrift. Hon var ursinnig... Kinderna var blossande röda och läpparna söndertuggade av frustration.

När den lilla tanten lugnat ner sig lite fick jag veta vad frustrationen egentligen handlade om. Det var inte bara uppbrottet från musklerna och den för ögat vackra bilden av en man i bara förkläde som upprörde. Hon förstod inte språket sa hon, den lilla tanten. Jag kliade mig i peruken och bad henne förklara. Ja, persiennspråket, nästan skrek hon och spände envist ögonen i mig. Här kände jag att galenskapen var nära. Tur för oss att det bara var hon och jag hemma, för det är sådana dagar som jag undrar lite lätt för mig själv om hon är på riktigt, hon den lilla tanten.

Jaja, tydligen så hade grannen, under tiden jag nappade, sänt ett meddelande via vinklingar med persiennen, till den lilla tanten. Ett meddelande som hon inte förstod. Kanske det här var hennes chans och hon missade den? Meddelandet kanske var en signal i stil med "vi ses i tvättstugan om 10 minuter" eller "det är dig och bara dig, jag vill ha"?

kram Em. & tanten 

lördag 14 april 2012

Square #49


kram Em. 

fredag 13 april 2012

Square #48


kram Em. 

torsdag 12 april 2012

Square #47


Jag har känt mig som en vissen blomma de senaste dagarna. Influensan har jagat runt i min kropp. Febern har rivit i mitt innersta med sina vassa klor. Illvilja och förbannelse har vilat över mina läppar. Jag har spenderat dagarna i limbo mellan säng och soffa. Väntandes och sovandes. Jag har räknat minuterna som tagis ifrån mig. Minuter som ibland känts som år, ibland som sekunder. Jag har analyserat varenda centimeter av taket. Lyssnat på regnet utanför. Känt svetten rinna efter ryggen om natten. Sängkläder som klibbat fast mot kroppen. Vaknat av att torrheten i munnen gjort andningen omöjlig.

Feber anses som renande. Kanske var det en vårstädning som var tvungen att ske? En omplantering av trötta rötter med immunförsvaret på utsidan? Än har rötterna inte hittat tillbaka till vattnet, men jag känner hur krafterna börjar återvända. Jag längtar ut till vårvädret!

kram Em. 

onsdag 11 april 2012

Square #46


kram Em. 

tisdag 10 april 2012

Square #45


På några få strån vilar deras liv. En vindpust. Några regndroppar. Ny nyfiken fiende. Allt kan vältas upp och ner innan vingarna bär. En trygghet lika flyktig som molen som drar över himlen.

kram Em. 

måndag 9 april 2012

Square #44


kram Em. 

söndag 8 april 2012

Square #43


kram Em. 

lördag 7 april 2012

Square #42


Glad påsk! 

kram Em. 

fredag 6 april 2012

Square #41


Någon skrattade mig rätt upp i ansiktet. Som ett hån följt av ett snett leende. En rak självsäker rygg, en stursk personlighet. Rösten, som av en pojkaktig stämma förvandlad till en grov mansröst. Ekot när skrattet dog ut. Dimridån i vilken någon försvann. Blicken som retsamt informerade om att vi alla blivit lurade.

Att dra upp persiennerna en långfredag och inse att den andra snön för vintern kom på våren, det måste vara årets aprilskämt. Snälla, säg att det inte är på riktigt!

kram Em. 

Square #40


Lilla T fick såpbubblor i påskägget. Lycka. Bubblor som sakta flyger iväg. "Morfar, titta!" Svävande genom luften. Skratt när de landar mot golvet. Bubbla som spricker. Bubblande bubblor och bubblande skratt.

kram Em. 

Square #39


kram Em. 

måndag 2 april 2012

Square #38


Färg, massor med färg! Jag blir glad av färg! Den ger mig energi, men jag ser på färger som en kontrast till icke-färg. Det kanske låter konstigt, men min kreativitet och skapande i färg mår bäst i en lugn omgivning. Jag kan tröttna så fort annars...

Den här bilden är förresten från när jag var och fotade för Friskis & Svettis igår. Ska bli spännande att se vad det blir av det hela!

kram Em. 

söndag 1 april 2012

Square #37


kram Em. 

Square #36


Som en fluga på väggen skulle jag vilja lyssna. Försiktigt spetsa öronen. Inte avge ett knyst. Knappt andas av rädslan att bli avslöjad. Att endast med lätta ansiktsuttryck avslöja känslorna inför orden.

kram Em. 

fredag 30 mars 2012

Square #35


Oki, vi fortsätter på ägg-temat! Nr 35! :)

kram Em. 

torsdag 29 mars 2012

Square #34


När jag klev ut genom dörren möttes jag av två tjejer i 13-årsåldern med ett helt gäng äggflak i händerna. Det fnissades och skrattades. Försäljning till skolresa handlade det om, men när jag klev ut genom porten fick jag förklaringen till fnittret... Äggsmet i massor! :) Snart är det påsk!

kram Em.