Vem gav ok till att tvättmonstret skulle bo granne med soprummet? Känns inte riktigt schysst planerat... Nog för att det är lätt att morra på monstret, men lite barmhärtighet får vi väl ändå visa. Det är ju ändå något som vi alla tampas med, monstret alltså. För vad skulle vi ta oss till om vi inte hade nån att skylla på? Vems fel är det då att vittvätten bli rosa, luddet i tumlaren glöms bort och högerstrumporna försvinner spårlöst? För inte kan väl vi människor börja ta ansvar för våra handlingar? Det vore väl för mycket begärt...
kram Emma
0 kommentarer:
Skicka en kommentar