Någon skrattade mig rätt upp i ansiktet. Som ett hån följt av ett snett leende. En rak självsäker rygg, en stursk personlighet. Rösten, som av en pojkaktig stämma förvandlad till en grov mansröst. Ekot när skrattet dog ut. Dimridån i vilken någon försvann. Blicken som retsamt informerade om att vi alla blivit lurade.
Att dra upp persiennerna en långfredag och inse att den andra snön för vintern kom på våren, det måste vara årets aprilskämt. Snälla, säg att det inte är på riktigt!
kram Em.
3 kommentarer:
Vilken superkrispig bild...mums :-)
vilken bild, hur läcker som helst.
/Maria
Tack! Ja, det blev läcker med färgerna och dropparna. :)
Skicka en kommentar