Vad är det som får oss att kämpa på med dessa uteserveringar även i vårkyla och med regnet hängande i luften? Vi sitter huttrande under filtar och gör något som vi kallar "myser". Blåa om läpparna tar vi en öl/drink till för att "det är så trevligt". Och visst är det trevligt, men det är sällskapet som värmer, inte drickat och inte den underbara sommaren. Vi är envisa, vi svenskar, med det här med våra kära uteserveringar. Från det att möblerna ställs ut på trottoarerna till det att höstlöven sakta faller mot marken så äter vi vår mat ute. Maten blir kall och vi kan knappt hålla i besticken för att fingrarna är djupfrysta, men vad gör väl det för vi sitter ute och vi "har ju så trevligt".
Det kanske är dags att vi inser att vi inte bor vid medelhavet? Att vi inte kan sitta ute dygnet runt och njuta? Fast jag vill inte! Jag vill ha det precis som det är. Jag vill inte inse att anledningen till att jag sitter och stampar takten med fötterna beror på kyla och inte på att musiken är svängig. Jag vill njuta många många många fler sommarkvällar framöver. Låt det inte ta slut....
kram Em.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar