Jag satte dig i vatten, men....

Du gick av. Trasig och i små bitar. Skild från allt det som betyder något. Avhuggen vid roten. Stjälken spretigt undrande och kronbladen hängande.

Jag försökte att rädda dig. Satte dig i vatten. Gjorde allt jag kunde för att få dig att trivas igen, men det räckte inte. Livet har sin gång. Vatten är inte energi utan livslust. Jag försökte att blåsa liv i dig. Jag försökte att få dig att blomma ut. Jag ville se de vackra färger som du tidigare visat. Se dig stråla av lycka. Se den spänstiga stjälken hålla uppe dig och visa din stjäl.

Jag misslyckades. Räddningen var inte jag. Räddningen är du och jag kan inte påverka dig. Ta vara på all energi du kan få för stjälken slurpar i sig vatten, bara du bestämmer dig för att kronbladen ska må bra. De vackra färgerna finns där, under ett nickande huvud.

kram Em.