söndag 22 januari 2012

Spontanhäng med den lilla tanten



I kväll var det spontanhäng at my crib och trots att inbjudningarna gick ut först en kvart efter evenemangets starttid så blev vi ett glatt gäng. Temat för kvällen var de tre s:en. Ja, ni vet snack, skratt och snask. Aningens objuden, men ack så välkommen, kom även den lilla tanten över för att joina evenemanget. Trevligt tyckte jag, men med vår senaste episod om isduschen i bakhuvudet så var jag lite avvaktande. Hur skulle det gå? Spänt läge? Skulle hon sköta sig?

Hon placerade sig, så klart, strategiskt mitt i soffan. Då och då tittade jag på tanten som verkade trivas i gänget. Jag andades ut. En hel del konversation och skratt utspelade sig. Hon var som en av oss andra. Jag skulle nog få bo kvar trots allt. 

Vi utbytte ibland menade blickar, tanten och jag. Jag kunde först inte förstå vad hon ville med sina ögonkast, men till slut trillade polletten ner och jag följde hennes blick mot fönstret. Så klart! Hon hade ju stenkoll på grannen och hans förehavanden, mitt under vår trevliga kväll. Kanske att det skulle bli flytt för min del trots allt? Men grannen verkade ju så trevlig...

Jag kände att jag var tvungen att förklara läget för tanten. Att jag inte tänker flytta. Att grannen är en trevlig hyresförmån och inget mer, så placerade mig bredvid henne i soffan. Om hon nu skulle komma att ta upp grannens förehavanden som argument för flytt, så kände jag att jag måste vara påläst. Lite diskret kikade jag ut genom fönstret. Det var ju faktiskt den lilla tanten som uppmanade mig, så det var inte mitt eget bevåg. 

Hos grannen var ljuset tänt, men ingen syntes. Vi spekulerade, tanten och jag... Först lite försiktigt, sedan mer och mer intensivt. Var detta hennes plan för kvällen, undrade jag? Hon flyttade fokus från mina vänner till det upptända köket mitt emot. Var var den trevliga grannen? Kanske ute? Kvällspromenad? Även trevliga grannar kan ju behöva gå ner lördagsmiddagen, resonerade tanten. 

Så dök han upp... Dressad som vanligt i bar överkropp och tatueringarna fint placerade på den välformade kroppen. Tanten satte armbågen i sidan på mig. Pekade gillande mot fönstret och nickade. Jag försökte hålla minen, jag var ju ändå värdinna för tillställningen och fortfarande lite fundersam på hennes agenda. Inte går det att sitta och skvallra om grannarna när man har gäster? 

Jag försökte lugna henne. Prata bort henne. Få henne delaktig i samtalet med mina vänner igen, men det var omöjligt. Blicken var stint fokuserad på fönstret och aktiviteten på andra sidan gården. Då och då sneglade jag dit, mest för att hålla lite koll på vad det egentligen var hon tittade på. Lite pinsamt började det bli och mina gäster undrade vad jag pysslade med. Tanten såg lycklig ut och var inte sen att avslöja vårt "fynd". Lycklig förklarade hon att jag fått en så trevlig granne som flyttat in ganska nyligen. Trevlig, men dock med flickvän, la hon till och gjorde ledsen gubbe. Gästerna nickade förstående och jag kände på något sätt att hon kanske hade vunnit över dem på sin sida. Crap! Vår hemlighet och våra diskussioner om grannen var ju en sak mellan henne och mig. Hur skulle jag ta mig ur det här med minsta möjliga skäms-solglasögon? 

En liten stund senare var det bara att inse att mina vänner visade fullt intresse för grannen och jag fick snällt ta på mig solglasögonen. Fem nunor vridna mot grannen. Vad gör man? Jag vet ju att tanten bara vill ha koll på mina grannar, för min säkerhets skull. Hon är ingen snusktant, hon är bara mån om mig, men ibland undrar jag. 

Grannen såg ut att hälla upp ett glas vin. Jo, jag tackar ja! Ojdå, två glas? Tanten och jag tittade på varandra. Så kom hon... Den lilla mörkhåriga, henne som vi förfasat oss över. Håret i tofs. Tantens djupa, förfärade, suck hördes genom rummet och jag såg i ögonvrån att mina vänner hajade till. Den lilla mörkhåriga gick fram till grannen. Tog vinglaset, tryckte sig mot honom... Ungefär här svimmade den lilla tanten. Jag tror att det sista hon såg innan hon föll ihop var hans händer på den lilla mörkhårigas rumpa. Tänk vilket avslut på en annars så perfekt kväll... 

kram Em. & tanten 

0 kommentarer: